Vad håller landstingets revisorer på?

Landstingets revisorer vill ge finanslandstingsrådet Erik Weiman (M) anmärkning för att han har tecknat avtal med förra landstingsdirektören Erik Hemminsson och agerat olämpligt i frågan.

Revisorerna glömmer att frågan faktiskt har avgjorts juridiskt. Erik Weiman har inte gjort något fel eftersom han har agerat i enlighet med landstingets delegatiosordningen, eller vill revisorerna kanske spela en ÖVERDOMSTOLS roll?

Är det rätt i så fall att agera på det sättet de nu har gjort? Svaret är definitivt nej. De ska självklart ge synpunkter, men ej agera domstol.

Man ska också komma ihåg att även förra finanslandstingsrådet, Mats O. Karlsson (S) har tecknat flera avtal med ledande tjänstemän, bland annat med en landstingsdirektör. Det har även handlat om större summor pengar. Även han har agerat med stöd av samma delegationsordning som nu Weiman har gjort.

I Mats O. Karlssons fall tog det hela slut när frågan avgjorts juridiskt.
Varför har detta inte uppmärksammats av revisorerna då? I så fall skulle delegationsordningen ha ändrats och Weiman skulle inte tecknat själv avtalet.

Det är ingen tvekan om saken. Det har varit en praxis i landstinget och därför ska Weiman agerat som han har gjort. Han ska inte få någon anmärkning för det.

Jag försvarar självklar inte själva delegationsordningen. Det finns nämligen flera olämpliga delar som måste ändras och ses över. Vi har redan börjat politiskt (över partigränserna) diskutera olika förslag till ändringar. Vad jag menar är att det vore mer lämpligt av revisorerna att peka på de olämpliga delarna av delegationsordningen och om Weiman hade gjort fel eller inte.