Hot mot politiker är en fara för demokrati

Allt fler personer i Sverige med politiska uppdrag utsätts för hot och trakasserier vilket gör att intresset för samhällsuvecklingen minskar och allt fler politiker drar sig tillbaka från sina politska uppdrag och engagemanget för att förbättra samhället vi lever i och för att underlätta vardagen för medborgarna. I en demokrati måste alla kunna yttra sig fritt och utan begränsningar med respekt för varandras olika åsikter. Det är först då man kan rätta till de brister som finns samtidigt som bra saker ska kunna bli ännu bättre. Självklart måste utrymmet ges för en saklig kritik, men man får aldrig acceptera att det leder till hot och trakasserier bara för att en viss politiker står för tankar och idéer som inte är överens med en del personers åsikter. Det är därför vi har allmänna fria val var fjärde år så att vi kan välja (eller välja bort) förtroendevalda i de politiskstyrda organisationerna.

Geneve II mellan hopp och besvikelse för syriska folket

Den syriska konflikten har nu pågått i snart tre år och skördat över 150 000 människoliv. Så sent som för någon vecka sedan kunde man se fruktansvärda bilder över 11000 lik som hade torterats till död i regimens fängelser. Man anade igår en liten gnista av hopp när parterna gav tecken på att man accepterade dokument från Geneve I som gick ut på att bilda en övergångsregering som skulle kontrolla och styra landet framtill dess demokratiska val och en ny konstitution äger rum i landet. Regimens officiella reaktion kom direkt genom att uttala två tydliga mål innan någon möjlighet till eventuella överenskommelser. Det ena var att all diskussion om president Al Assad framtid är en röd linje och får absolut inte diskuteras och det andra var att terroristerna måste elimineras. Idag när mötet avslutades talade regimens utrikesminister att oppositionen representerar terroristerna. Med andra ord så har regimens sida inte ändrat sig vad gäller viljan att stoppa striderna i landet. Det är inte alls någon överraskning med tanke på att denna regim har styrt landet i mer än 50 år och en president som tillsammans med sin döde far haft makten i Syrien sedan 1970. Det är klart att en sådan regim och sådan president inte vill avskaffa sig själva. I krisens spår får vi absolut inte glömma de extremistiska grupperingarna med band till Al-Qaida och andra terroristorganisationer som tagit sig till landet de senaste två åren och som terroriserar, fängslar, torterar och mördar olikatänkande i de områden de har kontroll över. Det syriska folket har alltså hamnat mellan regimens terror och extremisternas grymheter, medan den demokratiska oppositionen får allt mer svagare position. Parterna måste pressas till nödvändiga steg för att få slut på striderna. Framförallt måste Ryssland, Iran och Hizbullah i Libanon pressas hårt så att de backar från sitt hittills obegränsade stöd till diktatorn i Damaskus. Enbart under den gångna veckan (medan förhandlingarna pågick) dog närnare två tusen människor till följd av olika strider i Syrien. Det är dags att agera och inte blunda för det som sker i Syrien. Det är vi alla skyldiga att sätta stopp för dödandet i landet. Hur länge ska FN vara förlamat.

Hrant Dink var en modig journalist

För sju år sedan mördades den armenisk-turkiske journalisten Hrant Dink i Istanbul. Han mördades för bland annat sin kritik mot turkiska nationalister, sitt stöd för kurdiska folket och andra minoriteter i landet och inte minst för kritiken mot det så kallas "turkiskhet" i samhället. Han var under många år förföljd av nationalister och mördades den 19 januari 2007. I samband med hans begravning deltog 100 000-tals människor i en protestmarsch och alla ropade: "Vi är alla Hrant Dink". Hrant Dink ställdes inför rätta och dömdes ett flertal gånger för sin kritik mot Turkiets förnekande av folkmordet på armenier 1915 och för sin kritik mot Turkiets förnekande av minoriteternas rättigheter i landet. Vi kommer att minnas Hrant Dink för hans mod, frispråkighet och för hans ställningstagande för fria ordet.