Kärnkraft behövs för tryggare energi i Sverige?

Vintern har kommit med besked. Den här tiden på året sätter som vanligt det svenska energisystemet i fokus. Kommer elpriset att gå upp? Räcker den svenska energiproduktionen till, eller måste vi importera el? I år står det svenska energisystemet bättre rustat än på länge för att möta vintern. Vattenmagasinen är välfyllda och våra kärnkraftverk har genomgått nödvändiga uppgraderingar till högre effektivitet och säkerhet. Kärnkraften producerar nu mer el än för ett år sedan. Hade de rödgröna styrt Sverige så hade vi istället lidit av elbrist genom stängda kärnkraftverk. Vi hade varit tvungna att importera smutsig kolkraft och gas utifrån för att klara våra egna energibehov. Basindustrins roll och behov av elektricitet är avgörande för Sveriges möjligheter att säkra jobben och tillväxten. Det är därför vi folkpartister vill att Sverige ska fortsätta satsa på kärnkraft. Om tio till femton år måste stora delar av den svenska kärnkraften stängas av åldersskäl. Om vi vill skapa förutsättningar för fler jobb och ökad tillväxt behöver vår elintensiva basindustri fortsätta att utvecklas och för det behövs hållbara spelregler och långsiktighet. För oss liberaler är energipolitik inte bara kärnkraft. Vi har också vattenkraften. Det är ett energislag som betytt mycket för Sverige, och vi kan skatta oss lyckliga över att ha så god tillgång till användbara vattendrag. Vattenkraften kommer att vara värdefull för oss också framöver. Det tredje benet i energipolitiken handlar om förnybar energi. Det är viktigt att vi inte låser den förnybara energin till ett visst produktionssätt eller bara till energislag som vindkraft. Vi behöver blicka framåt och se vilka energislag som kan bli aktuella i framtiden. Vi har solkraft, kanske vågkraft och saltkraft, och vem vet vad teknikens utveckling kommer att kunna ge oss i framtiden.

Hur länge ska man ha tålamod med diktatorn i Syrien?

För mer än ett år sedan skrev jag att diktatorn i Syrien kommer aldrig att lämna ifrån sig makten frivilligt eller på ett fredligt sätt. Mina argument varit bland annat att Baathpartiet i syrien haft makten i Syrien sedan 1963, som det enda styrande parti i landet. Hafez Al-Asad (fadern till nuvarande presidenten) övertog makten genom en militärkupp 1970 och behöll makten ända fram till 2000 då han hastigt avled. Bashar som då befann sig i England hämtades hem och utsågs av baahpartiet som ordförande och överbefälhavare (eftersom det är partiet som utser överbefälhavaren och president enligt grundlagen), Grundlagen ändrades på en kvart för att göra det möjligt för den då 34-åriga Bashar att kunna bli president eftersom enligt lagen måste presidenten vara 40 år och gift. Han utsågs sedan till Syriens president. Familjen Asad har alltså haft makten i landet oavbrutet sedan 42 år tillbaka. Familjen har haft hela tiden och har fortfarande kontroll över oljan, ekonomin, import och export. Varje medlem har blivit multimiljardär. Då kan man fråga sig? Kommer de att frivilligt lämna ifrån sig makten? Kommer de att lämna ifrån sig makten på ett fredligt sätt? Kommer de att medverka till ett maktskifte om de själva inte är med? Det är naivt att tro att genom förhandlingar kan ett regimskifte åstadkommas. Det är naivt att tro att denna familj och högtuppsatta baathmedlemmar kommer att frivilligt lämna ifrån sig makten. De vet att de kommer att ställas inför internationell brottsdomstolen för de över 50 000 döda ilandet enbart på grund av deras strävan efter demokrati, yttrandefrihet, religionfrihet och fria val. De vet vad som hänt Kaddafi i Libyen, Ben Ali i Tunisien och Mobarak i Egypten. De med våld har tagit makten i landet och tyvärr kommer aldrig att frivilligt lämna ifrån sig makten. Bara genom ett miltäringripande kan de avsättas. Hur länge ska världssamfundet har tålamod med dikatatorn i Syrien? Hur länge ska Ryssland och Kina fortsätta stödja diktatorn i Syrien? Är inte Rssland och Kina medaskyldiga för de 50000 döda och de 100 000 försvunna och fängslade i Syrien? Är inte vi i västvärlden också medskyldiga för allt dödande i Syrien? Hur länge ska vi vara tysta?

Låt FP vara garanten för välfärden i Sverige

Låt oss vara garan­ten för väl­fär­den i Sverige Jag valde att gå med Folk­par­tiet libe­ra­lerna i bör­jan på 1990-talet bland annat för att par­tiet stod för fri­het och demo­krati i värl­den, men också på grund av synen på inter­na­tio­na­li­se­ringen och den libe­rala synen att sam­häl­let byggs upp av ansvars­fulla, fria och själv­stän­diga indi­vi­der. Folk­par­tiet var och är det parti som står upp för det fria ordet och öppenheten. Att växa upp i en dik­ta­tur har lärt mig vik­ten av det fria ordet. I en dik­ta­tur är inte fri kun­skap något själv­klart. Demo­krati, mänsk­liga rät­tig­he­ter, indi­vi­dens val­fri­het och sam­häl­lets öppen­het har all­tid varit starka grund­vär­den för mig. Fler jobb, tyd­li­gare kun­skaps­skola, kor­tare vård­köer och en trygg och enklare var­dag för alla har under en lång tid varit målet för oss libe­ra­ler. Det gäl­ler nu att vi med stolt­het tyd­lig­gör vad vi har åstad­kom­mit och vad som kom­mer att göras i fram­ti­den med ett starkt Folk­parti i Sverige. En del betrak­tar Folk­par­ti­ets med­ver­kan i alli­an­sen som något nega­tivt för par­tiet, något som gör att par­tiet distan­se­ras från de libe­rala vär­de­ring­arna. Jag delar inte den upp­fatt­ningen. Tvärtom. Tack vare Folk­par­ti­ets enga­ge­mang i rege­ringen har vi libe­ra­ler åstad­kom­mit för­bätt­ringar i sam­häl­let. Det finns en rad utma­ningar som vi behö­ver fun­dera på hur vi ska möta: •En trygg och enklare var­dag för alla. Ingen ska läm­nas utanför. •Dis­kri­mi­ne­ringen i sam­häl­let ska uppmärksammas. •Lyft fram språk och jobb som vik­tiga fak­to­rer för integration. •Till­va­rata invand­rar­nas yrkes­kun­ska­per som de resur­ser de är. •Pri­o­ri­tera job­ben, kun­ska­pen och tryggheten. •Ta kam­pen mot utan­för­skap på allvar. För män­ni­skors själv­känsla och makt över var­da­gen är det centralt att ha ett arbete att gå till. Det är också avgö­rande för väl­stån­det i vårt land att fler kom­mer i arbete. Låt Folk­par­tiet libe­ra­lerna ta ledar­trö­jan på sig och gå i främsta ledet för ett tryg­gare sam­hälle och för att vara det parti som före­trä­der de svaga grup­perna i sam­häl­let. Låt oss vara garan­ten för väl­fär­den i Sverige.

Nära ska vi sluta med att säga: De och Vi?

I dagens UNT skriver Matildha Grip i en insändare "Nej till fördomar mot invandrare", bland annat att hon blir rädd för rasism som har skapats i Sverige och som fortsätter att växa. Ett hat mot andra människor på grund av deras härkomst. Hon skriver: "Människor jag tidigare sett upp till, personer som annars haft bra värderingar utbrister hat och förakt mot en målgrupp". Matildha fortsätter att skriva: "När jag var yngre ansågs det imponerande att komma från ett annat land. Jag tycker att det var roligt att få ta del av andra kulturer, att lära mig hur andra människor växt upp och sedan få jämföra med min egen svenska uppväxt. Jag tyckte det var spännande att se en annan sida som jag själv inte fått uppleva". Jag tycker att Matildha tar upp ett mycket allvarligt problem i vårt samhälle. Det är tydligen lättare att ta alla över en kamm, när någon med en invadrarbakgrund gör sig skyldig till brott eller begår ett fel, och säga : Det är deras fel. Man vill helt enkelt hitta en orsak när saker och ting inte blir som man velat, eller när man hamnat i en situation man inte gillar. Jag själv är uppväxt i en diktatur. Jag flydde hit som 20-åring, skaffat mig utbildning, blev sevsk medborgare, fick anställning som universitetslärare, blev landstingsråd och är numera riksdagsman. Jag är stolt över att ha vistats i Sverige i 37 år och har hela tiden varit delaktig i det svenska samhället. Man kan fråga sig: Varför en svenskfödd 30-åring ska vara mer svensk än jag som har varit svenska medborgare i 32 år? Felet har hela tiden bottnat i att vissa personer vill att Sverige ska bli ett vi- och dom-land? Självklart är det inte okej att hata, att anklaga eller ha fördomar mot andra bara för att de kommit från andra länder och kulkturer. Självklart är det inte okej att människor uttrycker sitt förakt mot alla invandrare. Jag hoppas att var och en med bestämdhet ska säga ifrån när man hör sådana fördomar.

Det är dags att ordna bostäder åt ungdomar och studenter

Det har blivit mycket svårare för ungdomar och studenter att skaffa en bostad i Uppsala. Att det råder bostadsbrist i Uppsala har inte varit en hemlighet för någon i länet. Problemet har varit känt åtminstone under de senaste 20 åren. Man kan fråga sig vilka åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen för unga i kommunen? Vet man över huvudtaget hur många bostäder som saknas i Uppsala? Nya året erbjuder underlättnader vad gäller andrahandsuthyrning tack vare ett beslut i Sveriges riksdag. Nästa steg måste vara att underlätta för billigare byggnationer. Ordning och reda i skolorna förbättrar elevernas situation Ordning och reda på bostadsmarknaden kan förbättra bostadpolitik som ett led för att åstadkomma möjligheter för fler bostäder åt unga och studenter. Nu är dags att gå från ord till handling