Är tystdiplomatins dagar förbi?

Sveriges utrikespolitik har sedan 60 talet varit framgångsrik tack vare dels tystdiplomati och dels alliansfrihet. Det var en effektiv, nyanserad och balanserad utrikespolitik under kalla kriget. En politik som fick gehör och dessutom var respekterad.

De senaste 10-15 åren har vi däremot sett dels passiviteten i det vi har kallat tystdiplomati och dels misslyckanden. Trots alla försök i tystdiplomatins namn har Sverige (och flera utrikesministrar) exempelvis misslyckats i fallet "Davit Isac" att få honom fri från eritreanskt fängelse.

Mot diktaturregimer fungerar inte tystdiplomati. Snarare tvärtom, den tysta politiken utnyttjas av dessa regimer för inhemsk bruk och propaganda.

Demokratiseringsvågen de senaste veckorna i Nordafrika och Mellanöstern kräver en effektivare och tydligare utrikespolitik av Sverige. Valet borde vara lätt att stödja folkets vilja framför diktatorernas smala intressen. Det gäller att vara tydlig och skarp i kritiken mot alla krafter och regeringar som kränker mänskliga rättigheter.

Tystdiplomatins dagar borde vara över för Sveriges del.
Det är dags för Sveriges utrikesminister att inse detta.

Patientsäkerhetslagen ställer krav på kommunikation

Sedan 1 januari 2011 ställs krav på ökad information till patienter och anhöriga. Informationen är en del av själva patientsäkerhetsarbetet.

Enligt den nya patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren i samband med en vårdskada informera patienten om själva skadan och om vilka åtgärder man tänker vidtaga.

I en ny upplaga av Socialstyrelsens handbok "Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig" behandlas bestämmelserna med hänvisning till den nya lagen.
En handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal.

Det gäller skyldigheten att
* ge patienten individuellt anpassad information
* ge patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ
* ge patienten med livshotande/allvarlig sjukdom förnyad medicinsk bedömning

Även andra bestämmelser har flyttats över till patientsäkerhetslagen. Det gäller bl.a. bestämmelsen om att hälso- och sjukvårdspersonalen ska särskilt beakta barnets behov av råd, stöd och information, om till exempel barnets förälder har en psykisk funktionsnedsättning.

Dessutom finns en del tillägg vad gäller ”Patientens självbestämmande" och ”Journalföring, sekretess och informationssäkerhet”.

Den nya patientsäkerhetslagen ska förhoppningsvis skapa rutiner, processer och strategier för ökad patientdelaktighet

Massakrer i Libyen kan inte ursäktas

Folkets seger i Tunisien och Egypten fortsätter att inspirera på andra länder i Nordafrika och Mellanöstern. Jemen och Algeriet stod på kön (trodde många), men oppositionen i Libyen överraskade liksom oppositionen i Marocko. Ingen vet egentligen var det kommer att sluta någonstans i Mellanöstern och Nordafrika.

2011 kommer att gå till historien som det år där folket i arabvärlden trotsade sina diktaturregimer och tvingade dem på fall.

Europeisk utrikespolitik, enligt min mening, hänger inte med utvecklingen i området. Man går till och med så långt att man börjar ifrågasätta folkmassornas protester, syfte och mål.

Det som pågår idag i Libyen är ett illdåd som inte kan ursäktas. Saker och ting måste kallas vid deras rätta namn. Att regimen sätter in stridsflyg mot demonstranterna måste fördömas av alla demokratiska krafter. Att utsätta flera kvarter i huvudstaden Tripoli för beskjutning av regimens flygplan är oacceptabelt. Det som pågår i Libyen är inget annat än massaker. Ögonvittnen talar om afrikanska legosoldater som skjuter mot befolkningen för att till varje pris låta Gaddafi och hans regim sitta kvar vid makten.

Jag lyssnade i natt på Gaddafis son, Sayf al-Islam (som är tilltänkt arvtagare)som höll ett mycket hotfullt tv-tal och lovade blodbad på gator och torg. Gaddafi själv är tyst och har inte synts men det ryktas att han har redan flytt till Venezuela.

Frågan är: Vilket land står nu på tur? Jemen? Algeriet? Marocko? Jordanien? Syrien? Bahrain? Iran? eller ....