Hot mot politiker är en fara för demokrati

Allt fler personer i Sverige med politiska uppdrag utsätts för hot och trakasserier vilket gör att intresset för samhällsuvecklingen minskar och allt fler politiker drar sig tillbaka från sina politska uppdrag och engagemanget för att förbättra samhället vi lever i och för att underlätta vardagen för medborgarna. I en demokrati måste alla kunna yttra sig fritt och utan begränsningar med respekt för varandras olika åsikter. Det är först då man kan rätta till de brister som finns samtidigt som bra saker ska kunna bli ännu bättre. Självklart måste utrymmet ges för en saklig kritik, men man får aldrig acceptera att det leder till hot och trakasserier bara för att en viss politiker står för tankar och idéer som inte är överens med en del personers åsikter. Det är därför vi har allmänna fria val var fjärde år så att vi kan välja (eller välja bort) förtroendevalda i de politiskstyrda organisationerna.

Geneve II mellan hopp och besvikelse för syriska folket

Den syriska konflikten har nu pågått i snart tre år och skördat över 150 000 människoliv. Så sent som för någon vecka sedan kunde man se fruktansvärda bilder över 11000 lik som hade torterats till död i regimens fängelser. Man anade igår en liten gnista av hopp när parterna gav tecken på att man accepterade dokument från Geneve I som gick ut på att bilda en övergångsregering som skulle kontrolla och styra landet framtill dess demokratiska val och en ny konstitution äger rum i landet. Regimens officiella reaktion kom direkt genom att uttala två tydliga mål innan någon möjlighet till eventuella överenskommelser. Det ena var att all diskussion om president Al Assad framtid är en röd linje och får absolut inte diskuteras och det andra var att terroristerna måste elimineras. Idag när mötet avslutades talade regimens utrikesminister att oppositionen representerar terroristerna. Med andra ord så har regimens sida inte ändrat sig vad gäller viljan att stoppa striderna i landet. Det är inte alls någon överraskning med tanke på att denna regim har styrt landet i mer än 50 år och en president som tillsammans med sin döde far haft makten i Syrien sedan 1970. Det är klart att en sådan regim och sådan president inte vill avskaffa sig själva. I krisens spår får vi absolut inte glömma de extremistiska grupperingarna med band till Al-Qaida och andra terroristorganisationer som tagit sig till landet de senaste två åren och som terroriserar, fängslar, torterar och mördar olikatänkande i de områden de har kontroll över. Det syriska folket har alltså hamnat mellan regimens terror och extremisternas grymheter, medan den demokratiska oppositionen får allt mer svagare position. Parterna måste pressas till nödvändiga steg för att få slut på striderna. Framförallt måste Ryssland, Iran och Hizbullah i Libanon pressas hårt så att de backar från sitt hittills obegränsade stöd till diktatorn i Damaskus. Enbart under den gångna veckan (medan förhandlingarna pågick) dog närnare två tusen människor till följd av olika strider i Syrien. Det är dags att agera och inte blunda för det som sker i Syrien. Det är vi alla skyldiga att sätta stopp för dödandet i landet. Hur länge ska FN vara förlamat.

Hrant Dink var en modig journalist

För sju år sedan mördades den armenisk-turkiske journalisten Hrant Dink i Istanbul. Han mördades för bland annat sin kritik mot turkiska nationalister, sitt stöd för kurdiska folket och andra minoriteter i landet och inte minst för kritiken mot det så kallas "turkiskhet" i samhället. Han var under många år förföljd av nationalister och mördades den 19 januari 2007. I samband med hans begravning deltog 100 000-tals människor i en protestmarsch och alla ropade: "Vi är alla Hrant Dink". Hrant Dink ställdes inför rätta och dömdes ett flertal gånger för sin kritik mot Turkiets förnekande av folkmordet på armenier 1915 och för sin kritik mot Turkiets förnekande av minoriteternas rättigheter i landet. Vi kommer att minnas Hrant Dink för hans mod, frispråkighet och för hans ställningstagande för fria ordet.

Det behövs en ny syn om missbruksvården i Sverige

Det är dags att uppmärksamma missbruksvården i Sverige. Staten måste ta mer ansvar för denna typ av vården Den traditionella svenska missbruksvården måste genomgå en reform. Svensk traditionell förbudspolitik hindrar inte alla människor från att falla in i missbruk. Det behövs stora satsningar vård och behandling där staten måste ta mer ansvar och kontroll. Det kan vara ett nationellt vårdprogram för missbruk. Bostadsorten får absolut inte avgöra vilken vård och behandling man ska få. En del i vårdprogrammet ska vara sprutbyten som framför allt minskar risken för spridningen av HIV, Hepatit B och C.

Kampen mot nazism och rasism får inte monopoliseras av vänstern

Kampen mot nazism och rasism ska inte och får inte monopoliseras av vänstern. Det är bra med antirasistisk manifestationer så länge det inte används enbart i politiska syften, för då kan det ge en motsatt effekt, som i fallet med den senaste manifestationen som ägde rum i Uppsala för ett par veckor sedan. Sådana manifestationer ska vara öppna för alla för att kunna ge den påverkade effekten. Det är klart att man blir besviken på arrangörerna när man upptäcker att det finns bara plats för socialdemokrater och vänsterpartister vid podiet. Manifestationen som var tänkt att äga rum i solidaritet med Kärrtorpsborna där alla skulle delta i, blev istället en manifestation för vänstersidan. Jag själv passerade platsen men bestämde mig för att inte delta i manifestationen. Arrangörerna kanske glömt att när man begränsar aktiviteter till bara vänstersidan, så begränsar man samtidigt vilka som ska delta i sådana aktiviteter. Jag hoppas innerligen att det inte var medvetet från arrangörernas sida och att detta fel inte ska upprepas vid kommande manifestationer. Vi liberlaer tycker att det är viktigt att alla politiska partier, antirasistiska nätverk, icke-politiska organisationer och minoriteternas föreningar ska vara representerade i sådana viktiga manifestationer. Först då kan det ge den effekt man strävar efter. Jag håller med min partikollega och FP-ombudsmannen från Uppsala Carl Franks när han häromdagen skrev i en debattartikel i UNT: "I kampen mot nazism och rasism ska alla med, även de utanför det organiserade vänsterfacket".

Grattis Haile Mahteme! UNT:s läsare utsett dig till läsarnas upplänning 2013

Jag är inte alls förvånad över att Cancerläkaren Haile Mahteme (UCC) har utsetts till årets upplänning av UNT:s läsare. Han har väckt en stor uppmärksamhet under 2013. Han lämnade Akademiska sjukhuset 2012 och tillsammans med Susanne Svahn öpnnade en privat cancerklinik "Uppsala Cancer Clinc". Ett trettiotal av akademiska sjukhusets personal valde att följa med vilket det resulterade att det blev en pristigefråga för akademiska som vägrade att remittera patienterna dit. Patienter från hea landet kommer till UCC men inte från Akademiska och Uppsala trots att avståndet är 400 meter. Landstinget ville skicka patienter till Frankrike och Danmark men inte till det teamet som har tjänstgjort på akademiska under årtionden. För patienternas skull borde både Akademiska sjukhuset och landstinget vara stolta över att en sådan klinik etablerats i Uppsala, istället för att motarbeta dem. Man kan verkligen tala om politiker som inte tar sitt uppdrag på allvar. För sjukvårdspolitiker borde uppdraget vara "Patienten i centrum". Jag undrar bara hur många politiker har det klart för sig vilket uppdrag de har? Läs gärna artikeln i dagens UNT (2013-12-31)om läsarnas upplänning 2013, Haile Mahteme UNT.se/läsarnas upplänning 2013

FP valde att inte träffa vice utrikesministern i Iran

Vice utrikesminsitern från Islamiska Republiken Iran besökte idag utrikesutskottet. Folkpartiet valde att inte delta i mötet. FP tycker att sådana möten med odemokratiska regimer ger mer legitimitet åt regimen i hemlandet än att påverka dem att upphöra med förtrycket i hemlandet. Vi vet av erfarenhet att besöket kommer att återrapporteras i Iran på ett sätt som inte speglar svenska politikers kritiska synpunkter utan snarare syftar till att lura människor att tro att Sverige står bakom den iranska regimen. FP anser att det är viktigt att vi markerar att vi inte gillar iranska regimens förtryck av 60-70 miljoner människor. Vi fördömer avrättningarna av kurder, balucher och andra minoriteters aktivister. Vi fördömer iranska regimens inblandning i inbördeskriget i Syrien. Vi fördömer iranska regimens stöd åt Hizbullah i Libanon. Det är ett liberalt ansvar att vara på folkets sida och markera våra ståndpunkter.

Bättre jobbmöjligheter för nyanlända

Reksrivisionens rapport visar att Instegsjobb och nystartsjobb för nyanlända är två bra anställningsformer som infördes 2007 och som medverkar till bättre etablering för nyanlända på arbetsmarknaden. Granskningen visar att dessa två anställningsformer hjälper nyanlända att komma närmare arbetsmarknaden. På så sätt förbättrar vi också förutsättningarna för en bättre integration och en bättre delaktighet i samhällsutvecklingen. Det är dags att offentliga sektorn och stora privata arbetsgivare anställer fler nyanlända med instegsjobb så att man kommer närmare ordinarie arbetsmarknad. Fakta: Instegsjobb och nystartsjobb för nyanlända ges till nyanlända som är anmälda hos Arbetsförmedlingen och som inom de senaste 36 månaderna beviljats uppehållstillstånd eller uppehållskort på grund av flyktingskäl eller i egenskap av anhöriginvandrare från tredje land. För instegsjobb får arbetsgivaren 80 procent av lönekostnaden återbetald. Anställningen ska kombineras med sfi-studier. För nystartsjobb återbetalas två gånger arbetsgivaravgiften.

Förbättrat arbetsmarknadsläge

Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år ökade med 90 000 personer i oktober 2013 jämfört med samma period föregående år och var 4 746 000. Ökningen skedde främst bland ungdomar. Och arbetslöshet är 7,3 procent. Det är ett förbättrat arbetsmarknadsläge jämfört med utvecklingen under föregående månader. Förändringen förklaras främst av unga 15-24 år som ökade med 44 000 till 520 000 personer. Bland män 15-74 år ökade antalet sysselsatta med 54 000 personer till 2 487 000. Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 36 000 och var 2 259 000. Sysselsättningsgraden för befolkningen i åldern 15-74 år ökade med 0,9 procentenheter jämfört med samma period föregående år.

Arbetsmiljön i skolan?

Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön i kommunala skolor, ligger hos de förtroendevalda politikerna i kommunfullmäktige och nämnder. Politikerna har också ansvaret för att det finns en övergripande arbetsmiljöorganisation som ska tydliggöra hur arbetsmiljön följs och se till att verksamhetscheferna har kunskaper och erfarenhet om hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i enlighet med arbetsmiljölagen. I fristående skolor har huvudmannen (fysisk eller juridisk person som är arbetsgivare) ansvaret för att arbetsmiljön bedrivs i enlighet med arbetsmiljölagen. Den fristående skolans chefer ska ha kunskaper och erfarenheter om hur arbetsmiljöarbetet kan bedrivas. Skyddsombud ska företräda de anställda och verka för en bra arbetsmiljö i skolan. De har inte samma formella ansvar som arbetsgivaren och väljs via sina fackförbund. Från och med årskurs 7 i grundskolan samt i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen har eleverna rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud.

Svensk arbetsmarknad behöver ett systemskifte

Bäst-före datum för LAS har gått ut. Svensk arbetsmarknad behöver ett systemskifte. Det handlar inte om att välja mellan flexibilitet och trygghet. Det behövs både och. Det viktigaste för Folkpartiet liberalerna är att kompetens ska gå före turordningsregler och att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks. Sverige har, jämfört med andra länder, väldigt strikta regler för tillsvidareanställda men mycket flexibla regler för tillfälliga anställningar. Det gör att vi idag är det OECD-land som har störst skillnader i anställningsskydd mellan fasta och tillfälliga anställningar. Resultatet av en sådan arbetsrätt är att framförallt unga och nyanlända har svårt att få in en stabil fot på arbetsmarknaden. Det vill Folkpartiet ändra på. Vi vill att unga och nyanlända ska få bättre möjlighet att konkurrera på arbetsmarknaden. Trösklarna måste sänkas. Det måste bli mer attraktivt för både företag och offentliga arbetsgivare att anställa personer utan arbetslivserfarenhet. Detta sker bland annat genom sänkta ingångslöner i kombination med handledning. Ett viktigt steg i rätt riktning är att turordningsreglerna i LAS, lagen om anställningsskydd, luckras upp. Så länge ”sist in – först ut”-regeln får före kompetens kommer den svenska arbetsmarknaden att förbli stel och orörlig. Den skapar en situation där ingen vågar byta jobb. Folkpartiet vill istället att LAS ska utgå ifrån kompetens och inte anställningsår. Det kommer att gynna såväl företagen som arbetstagare. Framför allt skapar LAS en falsk trygghet, som påhejas av Socialdemokraterna. Deras arbetsmarknadspolitik präglas av höjda skatter och höga trösklar. En socialliberal arbetsmarknad kännetecknas istället av låga trösklar och hög rörlighet i kombination med starka trygghetssystem i övergångarna. För Folkpartiet är det självklart att välstånd skapas av företagsamma individer. Det är så vi stärker och säkrar den generella välfärden. Därför behöver svensk välfärd inte högre skatter utan fler skattebetalare. Vi sänker trösklarna in på arbetsmarknaden, säger ja till kompetens och stärker din ekonomiska trygghet när du är mellan två jobb. 200 000 fler arbetar idag än 2006, detta trots att skatterna sänks. Genom sänkta trösklar blir arbetstillfällena än fler. Sverige behöver inte högre skatter, vi behöver fler skattebetalare.

Krav måste ställas på Turkiet i samband med Ordogans besök

Det är viktigt att Sverige tar upp mänskliga rättigheter i Turkiet i samband med Turkiets primärministerns besök i Stockholm. Kurdiska folkets rätt till egen identitet, kristnas minoritetens rätt till egen religion, yttrandefrihet och respekt för mänskliga rättigheter är några samtalsämnen som måste tas upp med den turkiska delegationens besök i Sverige. Fortfarande råder förbud mot bildandet av partier som bär namnen "kurd" eller "Kurdistan". Att vara medlem eller sympatisera sig med kurdiska organisationer kan ge åtta års fängelse. EU-kommissionen har flera gånger krävt av Turkiet att avskaffa artikel 301 i den turkiska författningen som straffar åsikter. Antalet fängslade journalister ökar. Kurder, oppositionella och oliktänkande författare och journalister döms till långa fängelsestraffar med stöd av anti-terrorlagar i landet. Sedan förra månaden har Turkiet börjat bygga höga murar på vissa platser vid den turkisk-syriska gränsen. Syftet är att skapa barriärer mellan kurder på bägge sidorna av gränsen. Muren kallas för ”skammens mur”. Det är mycket som måste reformeras i Turkiet innan landet kan bli medlem i den europeiska unionen.