En nationell handlingsplan mot hepatit är nödvändigt

I Sverige beräknas finnas ca 20 000 fall av hepatit B och 40 000 fall hepatit C. Dessa personer riskerar utveckla olika komplikationer i form av ´leversvikt, skrumplever och levercancer. Kronisk hepatit B och C orsaker stora lidanden för de drabbade och vårdkostnaderna för samhället är mycket höga. Det kan nämnas att hepatit C är en av de vanligaste orsakerna till levertransplantationer i Sverige. De senaste åren har utvecklingen varit enormt när det gäller behandling av hepatit B och C. Nya läkemedel har tagits fram eller är på väg att komma kan virusinfektionen ofta botas. Därför behövs en nationell handlingsplan mot hepatit B och C.

Med bistånd kan man bekämpa fattigdom, stärka demokratier och förbättra klimatet

Under många år har bistånd gått till olika länder utan att hjälpen lyft mottagarländer från fattigdom. Många av länderna har inte heller kunnat stå på sina egna ben. Under de senaste åren (med Folkpartiets hjälp) har demokrati varit det övergripande målet för utvecklingsbiståndet. Därför prioriterar vi bistånd till demokratiserande krafter, institutionsbyggande och rättsstatliga strukturer samt jämställdhet. Den rikare världen ska bidra med tekniskt och ekonomiskt klimatbistånd till de fattigaste länderna. Ett värderingsstyrt, generöst och effektivt bistånd handlar om solidaritet och ansvarstagande för vår omvärld. Det långsiktiga målet med svenska biståndet, som uppgår till en procent av bruttonationalinkomsten, ska vara att utvecklingen i världen leder till att biståndet inte längre behövs och därmed kan avvecklas.

Lärarna måste få mer tid med eleverna

 Lågstadiet är särskilt viktigt och därför måste lärare få mer tid med eleverna. Den elev som inte lärt sig läsa, skriva och räkna under sina första tre åren i skolan riskerar att halka efter och få större problem senare under skoltiden. Vi måste ha en skola som ger eleverna möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar och därför måste vi ha fokus på kunskap och en skola med arbetsro. Det är viktigt med lågstadielyftet. Regeringens insatser på 2,3 miljarder per år höjer kvaliten på skolundervisningen och eleverna får en starkare grund att stå på inför framtiden.

Bra jobbat Erik Ullenhag

Regeringsförslag om att göra otillgänglighet till en diskrimineringsgrund är mycket bra. Igår presenterade integrations ministern Erik Ullenhag en lagrådsremiss med förslag att införa bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i diskrimineringslagen. Det är ett rätt steg och är mer än välkommet. Förhoppningsvis kommer tillgängligheten i samhället att förbättras samtidigt är det en viktig signal att bristande tillgänglighet i samhället tas på största allvar. Personer med funktionshinder har missgynnats under en lång tid av den bristande tillgängligheten och skulle nu kunna med lagens hjälp driva frågan rättsligt. Bra jobbat Erik Ullenhag.

Kan Ukrainas sjäkvständighet garanteras?

Med Ryssland som granne och på det sättet som president Putin beter sig, blir det svårt att garantera Ukrainas självständighet. Det ryska parlamentet godkände på begäran av president Putin att skicka trupper till Ukraina. Ryssland har nu i snart tre år stoppat alla försök att uppnå en fredlig lösning i Syrien med bland annat argumentet att den internationella rätten måste respekteras och att världssamfundet inte ska blanda sig Syriens angelägenheter. Hur ser samma Ryssland och samma Putin på frågan om Ukraina? Har Ryssland överhuvudtaget respekt för internationell rätt när man skickar trupper till Ukraina? Det som händer i Ukraina med ryskt militärt ingripande kan inte accepteras och det är ett tydligt brott mot internationell rätt. USA och EU måste agera snabbt och tydligt markera detta ställningstagande för att tvinga Ryssland till reträtt från Krimhalvön så att konflikten inte sprider sig till hela Ukraina. Det ryska militära ingripande i Ukraina måste fördömas. Är vi tillbaka till kalla krigets tider under Putins ledarskap? Ukraina är ett självständigt land och får avgöra på gen hand om de vill stärka banden till EU eller inte. Ukraina får absolut inte hindras av den starka grannen Ryssland. Rysslands argument för intåg i Krimhalvön påminner mycket om samma argument man använde sig av i samband med Rysslands intåg i Georgien nämligen att skydda den ryska minoriteten. Det är dags att ta Rysslands agerande på största allvar. Rysslands agerande är mycket oroande.

Ett nytt antiabortparti vill in i riksdagen

I Sverige får kvinnor göra abort till och med den 18:e veckan av graviditeten utan att vara tvungen att ange en orsak till aborten. Däremot krävs tillstånd för abort från Socialstyrelsen från vecka 19 till 22 om det finns särskilda skäl för abort. I Sverige har den rådande abortlagen från 1975 haft starkt stöd från samtliga riksdagspartier. Det nya Kristna värdepartiet (KV) som nyligen har samlat in de namnunderskrifter som behövs för att kunna ställa upp i riksdagsvalet i höst, vill totalförbjuda abort. De anser också att KD har svikit de kristna värderingarna och att det behövs därför ett nytt kristet parti. Partiet tycker inte att det bör finnas någon godtycklig gräns för att ha rätt till att avsluta ett liv. Partiet vänder sig även emot konstgjord befruktning.

Särskilda tandvårdsbidraget till utsatta grupper måste nå fram

Det är inte acceptabelt när nio av tio av de berättigade till regeringens särskilda tandvårdsbidraget inte utnyttjar stödet som regeringen hade hoppats på. När det särskilda tandvårdsstödet infördes 1 januari 2013 var syftet att personer med ökat behov av tandvård skulle gynnas av stödet som är på 600 kronor per halvår och totalt ges 1200 kronor per år. Det gäller de som har vissa sjukdomar eller funktionsnedsättning som ökar risken för försämrad tandhälsa. syftet med stödet är det ska gå till betalning av förebyggande åtgärder (undersökning och tandrengöring). Bidraget dras direkt på plats från tandvårdsavgiften. Totalt beräknas 285 600 personer vara berättigade till särskilt tandvårdsbidrag, men uppgifter från Försäkringskassan visar att endast 21 924 personer fick bidraget i fjol. Utfallet är mycket lågt. Många tycker att det är dyrt med tandläkarbesöket och därför borde fler utnyttja det särskilda stödet. Behovet för denna grupp vad gäller förebyggande tandvård är mycket stort och det är extra viktigt för tandhälsan. Sjukvården måste helt enkelt bli bättre på att informera denna grupp om detta särskilda extra bidrag.

Är det rimligt att acceptera att var sjunde patient får vårdskador?

Att vårdskador kan komma i samband med vårdbehandling är nästan oundvikligt. Det handlar om att väga risken mot nyttan när sjukvården ska bestämma sig för olika behandlingar och ingrepp. Men att så många som var sjunde patient ska drabbas av infektioner och andra komplikationer är självklart inte acceptabelt. I samband med att SKL (Sveriges kommuner och landsting) har granskat patientjournaler för ca 10 000 patienter från akutsjukhusen vid samtliga landsting under 2013, kunde man konstatera att i femton procent av fallen uppstod vårdskador. Allra vanligast (fler än var tredje patient) får vårdrelaterade infektioner. Skadorna orsakar stora lidanden för de drabbade patienterna, men kostar samhället stora resurser. Skadorna i vården ökar också med patientens ålder. En stor del av skadorna kan undvikas och kostnaderna för vårdskador kan minskas med upp till åtta miljarder kronor som kunde återinvesteras i sjukvården och komma patienterna till del. Att allt fler sjukhus sparar just på vårdplatser för äldre och på infektionsklinikerna är inte annat än kortsiktiga åtgärder som levererar fler vårdskador istället och därmed mer kostnader.

Ny lag som stärker patientmakten

Patientmaktsutredningen under utredaren Johan Assarssons ansvar fick ett brett stöd av remissinstanserna. Han lyfter fram det fria vårdvalet både inom primärvården och i den öppna specialistvården som en av de viktigaste delarna i den nya patientlagen. Med den nya lagen ska det bli möjligt att välja primärvård och öppen specialistvård i hela landet oavsett var patienten bor. Landstingen blir skyldiga att erbjuda vård förutom till sina egna invånare även till dem som bor i andra landsting. Jag har för min del under en lång tid tyckt att patientens behov måste sättas i det främsta rummet och är väldigt glad över att patientperspektivet stärks i den nya patientlagen. Sjukvårdens strukturer har prioriterats under en lång tid i Sverige. Det är dags att säga adjö till strukturerna och låta patienterna ha större makt över sin vård och inflytande över sitt val av behandlingsmetoder. Rätten till second opinion ska också slås fast i den nya lagen och kommer att gälla alla som har en ”livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom”. Regeringen ska lägga fram den nya patientlagen i en proposition till riksdagen under våren. Om riksdagen godkänner den ska den nya patientlagen gälla från den första januari 2015.

Hot mot politiker är en fara för demokrati

Allt fler personer i Sverige med politiska uppdrag utsätts för hot och trakasserier vilket gör att intresset för samhällsuvecklingen minskar och allt fler politiker drar sig tillbaka från sina politska uppdrag och engagemanget för att förbättra samhället vi lever i och för att underlätta vardagen för medborgarna. I en demokrati måste alla kunna yttra sig fritt och utan begränsningar med respekt för varandras olika åsikter. Det är först då man kan rätta till de brister som finns samtidigt som bra saker ska kunna bli ännu bättre. Självklart måste utrymmet ges för en saklig kritik, men man får aldrig acceptera att det leder till hot och trakasserier bara för att en viss politiker står för tankar och idéer som inte är överens med en del personers åsikter. Det är därför vi har allmänna fria val var fjärde år så att vi kan välja (eller välja bort) förtroendevalda i de politiskstyrda organisationerna.

Geneve II mellan hopp och besvikelse för syriska folket

Den syriska konflikten har nu pågått i snart tre år och skördat över 150 000 människoliv. Så sent som för någon vecka sedan kunde man se fruktansvärda bilder över 11000 lik som hade torterats till död i regimens fängelser. Man anade igår en liten gnista av hopp när parterna gav tecken på att man accepterade dokument från Geneve I som gick ut på att bilda en övergångsregering som skulle kontrolla och styra landet framtill dess demokratiska val och en ny konstitution äger rum i landet. Regimens officiella reaktion kom direkt genom att uttala två tydliga mål innan någon möjlighet till eventuella överenskommelser. Det ena var att all diskussion om president Al Assad framtid är en röd linje och får absolut inte diskuteras och det andra var att terroristerna måste elimineras. Idag när mötet avslutades talade regimens utrikesminister att oppositionen representerar terroristerna. Med andra ord så har regimens sida inte ändrat sig vad gäller viljan att stoppa striderna i landet. Det är inte alls någon överraskning med tanke på att denna regim har styrt landet i mer än 50 år och en president som tillsammans med sin döde far haft makten i Syrien sedan 1970. Det är klart att en sådan regim och sådan president inte vill avskaffa sig själva. I krisens spår får vi absolut inte glömma de extremistiska grupperingarna med band till Al-Qaida och andra terroristorganisationer som tagit sig till landet de senaste två åren och som terroriserar, fängslar, torterar och mördar olikatänkande i de områden de har kontroll över. Det syriska folket har alltså hamnat mellan regimens terror och extremisternas grymheter, medan den demokratiska oppositionen får allt mer svagare position. Parterna måste pressas till nödvändiga steg för att få slut på striderna. Framförallt måste Ryssland, Iran och Hizbullah i Libanon pressas hårt så att de backar från sitt hittills obegränsade stöd till diktatorn i Damaskus. Enbart under den gångna veckan (medan förhandlingarna pågick) dog närnare två tusen människor till följd av olika strider i Syrien. Det är dags att agera och inte blunda för det som sker i Syrien. Det är vi alla skyldiga att sätta stopp för dödandet i landet. Hur länge ska FN vara förlamat.

Hrant Dink var en modig journalist

För sju år sedan mördades den armenisk-turkiske journalisten Hrant Dink i Istanbul. Han mördades för bland annat sin kritik mot turkiska nationalister, sitt stöd för kurdiska folket och andra minoriteter i landet och inte minst för kritiken mot det så kallas "turkiskhet" i samhället. Han var under många år förföljd av nationalister och mördades den 19 januari 2007. I samband med hans begravning deltog 100 000-tals människor i en protestmarsch och alla ropade: "Vi är alla Hrant Dink". Hrant Dink ställdes inför rätta och dömdes ett flertal gånger för sin kritik mot Turkiets förnekande av folkmordet på armenier 1915 och för sin kritik mot Turkiets förnekande av minoriteternas rättigheter i landet. Vi kommer att minnas Hrant Dink för hans mod, frispråkighet och för hans ställningstagande för fria ordet.