Klimatmötet i Durban och U-ländernas krav

Utvecklingsländerna ställer krav på i-världen att förbinda sig för en ny åtagandeperiod, i annat fall kommer u-länderna att dra tillbaks flera tidigare uppnådda förhandlingspositioner. Det vore inte bra om detta skedde.

Samtidigt förstår man den hårda u-landslinjer i samband med klimatmötet i Durban.

Det gäller bland annat markfrågor (LULUCF) och teknologiöverföring, där flera kompromisser från Cancún nu rivits upp. Det kan också noteras att Argentina leder ett motstånd mot att erkänna CDM bortom 2012 så länge det saknas konkreta utsläppsmål.

Det finns nu tre nya förslag när det gäller markanvändning inom REDD+ och hur man räknar klimatnyttan från markanvändning, ett från Tuvalu, ett från Sydafrika och ett från Nya Zealand.

Vad har S och SD gemensamt förutom bokstav S?

Jag har noterat att i arbetsmarknadsutskottet har Socialdemokraterna och Sverige Demokraterna en gemensam politisk hållning mot regeringens linje. Här är det några exempel:

Båda partierna reserverar sig mot regeringens politik när det gäller arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Båda partierna reserverar sig mote regeringens politik när det gäller insatser mot ungdomsarbetslöshet.

Båda partierna reserverar sig mot regeringens politik när det gäller åtgärder för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Det är dags att öka valmöjligheterna för patienter

Den upplevda kvaliteten i sjukvården är mycket avgörande för patienterna. Därför är det viktigt att dels öppna vägen för mångfalld av utförare och dels öka möjligheterna för patienterna att välja vård.

I en undersökning som bygger på svar från 1241 personer från fem län ( Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Gotland), anser 85% av de tillfrågade vikten av att själva kunna välja vård.

Rätt satsning på skolhälsovård

Regeringen satsar 625 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner och skolhuvudmän som vill anställa fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Bidraget är på 250 000 kronor per heltidstjänst och år, och betalas ut under maximalt två år.

Satsningen beräknas ge ungefär 1 250 nya heltidstjänster under perioden 2012--2015

Skolsköterskor, skolläkare och kuratorer spelar en väldigt viktig roll i skolans verksamhet. Därför är det viktigt med satsningar på skolhälsovården

Idag råder stor brist på skolpsykologer och skolkuratorer.

Regeringen satsar ytterligare 25 miljoner kronor på fortbildning av personal och en informationskampanj om näringsriktig skolmat.

Dra inte alla över en kamm

Att slå ihop mångfalld av utförare när det gäller vård och omsorg med missförhållanden med privatiseringar är att jämföra päron med äpplen.

Mångfalld av utförare inom skola, vård och omsorg skapar valmöjligheer för individer att jämföra olika utförare med varandra. De ansvariga beslutfattarna är däremot skyldiga att ställa kvalitativa krav, säkerställa trygga kontroller och se till att få valuta för pengarna.

En del vänsterpolitiker verkar medvetet blanda ihop korten och skylla allting på privatsering. Sanningen är att alla verksamheter, egenregi liksom verksamheter som bedrivs av externa utförare, finansieras med skattemedel och därför skall alla verksamheter kvalitetssäkras och kontrolleras löpande.

Det är dags för kommunerna att få befogenhet att anställa läkare

I somras föreslog den nationella samordnaren Ewa Samuelsson att kommunerna ges en vidgad befogenhet att tillhandhålla hemsjukvården som är ansluten till den somatiska slutenvården och till den psykiatriska slutenvården, men inte befogenhet att anställa läkare.

Hemsjukvården är kommunaliserad i vissa delar av Sverige, men inte i Andra som Stockholm, Gävleborg, Dalara m.fl.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (26d§ HSL) är det landstingen som ansvarar för läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården?

Det är dags att ändra lagen och låta kommunerna ta det ansvaret. Idag är det inte ovanligt med att våra äldre faller mellan stolarna när det är två huvudmän som ska medverka i omhändertagandet av våra äldre. Vi måste ändra vår syn när det gäller detta. Vi måste se patienten och ha helhetsperspektivet. Därför är det viktigt att låta kommunerna ta det ansvaret.

Det är politikernas ansvar att ställa krav på meddelarfrihet

Återigen har vi nåtts av rapporter om missförhållanden i välfärdsverksamheter. Missförhållandena får inte accepteras oberoende om det inträffar i verksamheter som drivs i offentlig regi eller hos privata aktörer på uppdrag av kommuner och landsting.

Oavsett driftsformen ska missförhållanden i vård och omsorg inte förekomma och måste skyndsamt förebyggas och åtgärdas.

Fler utförare i välfärden är någonting som vi behöver i Sverige. Mångfald av utförare är positiv för alla inblandade parter och leder ofta till bättre kvalitet och effektivare verksamhet. Men vi måste samtidigt säkerställa kontrollen, följa upp ingångna avtal och göra det möjligt för anställda att rapportera om missförhållandena på arbetsplatserna.

Ansvariga politiker ska se till att ställa krav på meddelarfrihet och det ska inskrivas i de allmänna villkoren. De företag som bryter mot denna regel ska göra sig skyldiga till avtalsbrott. I så fall måste deras avtal omprövas och sägas upp.


Missförhållanden ska överhuvudtaget inte uppstå. Detta kan åstadkommas genom bland annat bra rutiner, höga kvalitetskrav och snabbt åtgärda eventuellt upptäckta brister i organisationen eller i uppföljningen. Det behövs goda regelbundna uppföljningar och kvalitetskontroller.
Externa företag ska inte kunna tysta personalen.

Att Iran försöker skaffa kärnvapen är ingen hemlighet

IAEA (FN:s atomenergiorganet) utrycker sin starka oro över Irans försök att skaffa kärnvapen.
Det borde egentligen inte förvåna någon som följt Irans politiska utveckling de senaste 25 åren. Iranska regeringar har gång på gång vägrat samarbeta med IAEA, har hotat grannländerna, har med våld stoppat alla oppositionella protester, har haft nära samarbete med Syrien, Hizbullah,Hamas och Nordkorea. Iranska regeringar har hotat Israel, mördat oppositionella utomlands, avrättat politiska fångar och struntat totalt i mänskliga rättigheter.

Om någon tidigare tvivlat på Irans ambitioner att skaffa kärbvapen, borde med hänsyntagande till bland annat ovanstående fakta få klart för sig att Iran har försökt, försöker nu och kommer att försöka med alla medel att skaffa sig kärnvapen.

Ryssland å sin sida (som vanligt) tycker att den över 1000 sidor av informationsrapporten som IAEA hänvisar till, kommer att öka oron i området. Rysslands passivitet förvånar egentligen inte med tanke på deras ställningstagande i Libyens fråga och deras stöd för diktaturregimen och dagens våld i Syrien.

Att säga ja till Palestinskt medlemskap ändrar ingenting i praktiken

Sveriges ställningstagande vad gäller palestinskt medlemskap i Unesco har kritiserats hårt de senaste dagarna i och med att Sverige röstade NEJ till medlemskapet.

Fokus måste, enligt min mening, vara på att hitta en fredlig lösning i den dryggt sextioåriga konflikten mellan Israel och palestinierna. Ett ja till medlemskapet på pappret betyder ingenting i praktiken. Världssamfundet måste tvinga parterna till förhandlingar för att så småningom komma överens.

Tvåstatslösning borde vara det enda tänkbara alternativet för parterna. Folkpartiet Liberalerna har redan från början varit för en sådan lösning. Principiellt borde ett underorgan, som UINESCO, inte ta ställning till medlemskapsfrågan. De som tror att ett påtvingat medlemskap ska kunna leda till att tvinga parterna till förhandlingar har helt fel. Det är at gå baklänges och i bästa fall efter många år komma till ruta 1 igen.

FP måste självklart mycket tydligt ta avstånd från en utvidgad bosättningspolitik som genomförs av staten Israel. Lika självklart är det att Sverige måste ta avstånd från terrorhandlingar som genomförs av Hamas. Hamas som genom gatustrider drivit bort PLO från Gaza och som inte erkänner palestinska myndighetens legitimitet kan omöjligen erkänna staten Israel.

Nu när USA återtar sitt ekonomiska stöd till UNESCO (ca 22% av UNISCOs budget) kommer det att i första hand drabba direkt palestinierna själva i form av mottagande av mindre ekonomiskt stöd. Man kan fråga sig: Vad har ett medlemskap i UNISCO fört med sig till palestiniernas fördel? svaret är utan tvekan "INGENTING".

Hur ska vi säkra en god diabetesvård?

Det är viktigt med att öka kunskapen om diabetes. Att förebygga och stoppa utvecklingen av sjukdomen leder till bättre livskvaliten för patienterna, men framför allt vårdkvaliten måste förbättras.

Hur påverkas patienterna av prioriteringar?
Hur påverkas patienterna av resurser?
Hur ska vi säkra en jämlik diabtesvård?
Hur ska vi säkra en kvalitativ diabetesvård?

Frågorna är många och svaren är inte givna

Nästa måndag (14/11 2011) kommer jag att delta i en nationell konferens på världsdiabetesdagen som är anordnad av nationella diabetesteamet och Dagens Medicin.
Jag ser fram emot denna konferens

Har vården blivit sämre?

100 000 personer skadas varje år eller får en sjukdom pga brister i vården.
3000 personer (uppskatningsvis) avlider årligen på grund av vårdskador.
2000 lex Maria-anmälningar gjordes under förra året.

Man kan fråga sig om vårdkvalitén har blivit sämre?

Nej!
Den nya patientsäkerhetslagen och ett ökat medvetande om lex Maria-reglerna kan vara förklaringen till ökningen av antalet anmälda fall. Siffrorna ska inte tolkas som om hälso- och sjukvården har blvit mycket sämre.

Vården behöver bli ännu bättre på att anmäla olika fall/skador som orsakas genom brister i vården.

Genom en bättre rapportering av skadorna kan man kartlägga olika skador/fel som begås i samband med vården och som patienterna och deras anhöriga drabbas av.

Det är inte rimligt med nollvision vad gäller skador i vården, men det är rimligt att skapa olika system och modeller så att fel inte upprepas i vården. Därför är det viktigt med patientsäkerhetslagen och tydliga regler för anmälningar av skador ivården.

Många länder drabbas av terrordåd

Norge är nu ett land i raden av länder som drabbats av terrordåd.
Det fruktansvärda dådet som ägde rum i Norge var inte förväntat, men å andra sidan känner inte terrorn till några gränser.

Ibland har det varit extremistiska islamister som gjort sig skyldiga till terror, ibland har det varit ensamma galningar och sjuka, ibland har det varit hatet som drev personer till att begå fruktansvärda handlingar och ibland har det varit extremistiska kristna eller personer med kopplingar till nazism och högerextremism.

Det är oerhört viktigt i sådana här sammanhang att man inte ger vika för terrorister. Det gäller att skydda grundvärderingar som garanterar det demokratiska och öppna samhället, det fria ordet och inte minst respekt för varandra.

De attacker som terroristerna gör sig skyldiga till är att betrakta som attack mot oss alla som vill ha det öppna samhället. Därför få vi inte glömma vikten av att bekämpa terrorismen och extremismen var än den äger rum.