måndag 26 augusti 2013

Självklart ska de kommuner som tar emot fler flyktingar få mer ersättning

För att underlätta kommunernas mottagandet av fler invandrare skall ersättningssystemet göras om. Med andra ord ska det löna sig för de kommuner som är solidariska och tar emot många nyanlända. Syftet är att förmå kommunerna att öka sitt mottagande av nyanlända. Dessa kommuner ska få högre ersättning per individ i jämförelse med andra kommuner som tar emot färre antal invandrare. Södertälje som tar emot flest nyanlända kommer att vara en vinnare när den nya modellen av ersättningssystemet införs. Flera andra åtgärder kommer också att vidtagas, bland annat följande: 1- Krav på att nyanlända att acceptera jobberbjudanden införs 2014. 2- Effektivisering av bosättningsprocessen för nyanlända. 3- Syskon till ensammkommande flyktingbarn ska vid en återförening omfattas av statliga ersättningar. Bra jobbat integrationsministern Erik Ullenhag.

torsdag 22 augusti 2013

Hur länge ska syriska folket slaktas innan världsamfundet agerar?

Allt tyder på att regimen har använt sig av nervgas i attacken mot civila mål i Ghouta utanför huvudstaden Damaskus i Syrien. Ett stort antal civila, bland dem många barn, har dödats av av kemiska vapen. FN måste få tillträde till området för att kunna utreda. Ett utredningsteam från FN finns i Syrien och måste obehindrat få tillträde till samtliga områden där det finns misstankar om att kemiska vapen har använts. Att syriska regimen hindrar FN-teamet att utreda är skäl nog för att misstänka regimen för användning av kemiska vapen. Jag är inte alls förvånad över det. En regim som attackerar civila med stridsflyg, pansarfordon och annat tungt vapen är också kababel att använda sig av kemiska vapen. Frågan är hur länge ska FN tolerera innan man agerar. Det syriska folket har slaktats i snart 30 månader och mer än 100 000 personer har misst livet. Man kan också fråga sig:  Vad är det för mening med att ha ett FN-team med experter på plats i landet om de inte tillåts undersöka och ta prover på de platser där attackerna ska ha ägt rum. De syriska myndigheterna, som hävdar att de inte är ansvariga, måste omedelbart ge FN-teamet tillträde till Ghouta och andra platser. 189 länder har antagit FN:s konvention mot kemiska vapen. Syrien tillhör de få länder som inte antagit den. Syrien tillhör de länder som anses inneha kemiska stridsmedel.

tisdag 20 augusti 2013

Glädjande besked: Cancerpatienter får remitteras till UCC

Äntligen får patienterna med bukhinnecancer remitteras till den privata cancerkliniken UCC i Uppsala. Under ett år har akademiska sjukhuset vägrat remittera patienterna dit, medan andra landsting gjort det. Det talades om bristande patientsäkerhet, avtal saknas m.m. Alla var dock överens om att det var av prestigeskäl man vägrat ett samarbete med UCC. Jag har tidigare flera gånger krävt att den mest utsatta gruppen av patienterna måste ha rätt att behandlas av det världsledande cancerteamet på UCC med cancerkirurgen Haile i spetsen. Jag brukade säga att han och hela teamet kan inte ha tappat kompetensen i fyrisån i samband med flytten från Akademiska till Samariterhemmet några hundra meter bort. Heder åt Folkpartiet som stridit hårt för att patienterna ska få rätt att vårdas på UCC. Det är roligt att FP till sist fick övriga allianspartierna med sig. Jag är glad för patienternas skull. Patienterna ska vara i centrum inte i väntrum

Al-Qaida och muslimska extremister måste bekämpas

Folkliga protester har pågått i Syrien sedan mars 2011. Det senaste året har allt fler extremister och medlemmar ur Al-Qaida tagit sig till landet. De senaste månaderna har en ny frontlinje startats i det kurdiska området vid sidan av inbördeskriget. I Västra Kurdistan (Syriska delen av Kurdistan) har striderna tagit fart mellan kurdisk milis som är en gren av PKK (Kurdistans arbetarpartiet-Turkiet) å ena sidan och sunnimuslimska extremister med koppling till Al-Qaida och Jabhat al-Nusra å andra sidan. Kurdiska styrkor har hållit kontroll över de kurdiska områdena sedan 2012. Nu attackeras civila kurder av extremisterna och utsätts för mord med argument att kurder är ateister, icke-troende, fiende m.m. Kurderna gör anspråk på ett självstyre i kurdiska områden. Varken regimen eller oppositionen i Syrien är beredda att acceptera kurdiskt självstyre. De religiösa fanatikerna betraktar ett sekulärt kurdiskt självstyre som ett hot mot islam. Det som gör situationen komplext är att det Kurdiska partiet PYD som idag har kontroll över kurdiska områden har varit i tyst allians med Assadregimen. Över 100 000 civila har misst livet i Syrien sedan upproret 2011 och miljontals människor är på flykt utan att världsamfundet lyckats stoppa våldet i landet. Muslimsk extremism har blivit allt starkare medan de mer demokratiska krafterna i Syrien saknar stöd av omvärlden. Muslimska extremisters attacker på kurdiska civila och kyrkorna måste fördömas. Omvärlden måste agera på flera fronter. Den humanitära hjälpen måste komma fram till alla i Syrien och kraven måste skärpas på alla parter. Regimen (efter allt dödande)får inte och ska inte vara en del av den politiska lösningen i landet. Varken muslimsk extremism eller kurdiska fanatiker får vinna mark i Syrien. Det kurdiska partiet PYD som har tagit sig till Syrien och som idag kontrollerar det kurdiska området måste acceptera andra kurdiska partier och inte attackera oliktänkande som de gjort i staden Amouda för någon månad sedan. Det är hög tid att kurdiska frågan tas på största allvar av omvärlden. Attackerna mot kurderna och kristna i Syrien måste få uppmärksamhet och stoppas. Över en miljon interna flyktingar befinner sig idag i det kurdiska området.Där finns även araber och kristna. Vi får inte blunda för vad som sker i västra Kurdistan.

måndag 19 augusti 2013

Säkerhetsläget i Egypten är mycket allvarligt

Den 25 januari 2011 tvingade egyptiska folket Mobarak att lämna makten. Han tvingades att avgå till följd av massprotester när militären inte längre ställde upp för honom. Muslimska brödraskapet under namnet "Rättvisepartiet" som till en början inte ville ställa upp i valet ändrade sig och ställde upp genom Mursi och vann presidentvalet. Mursi lovade att vara president för alla egyptier och att den kommande konstitutionen skulle godkännas av alla grupper. Han valde istället att konstruera den efter Muslimska Brödraskapets tycke. Under hans ett-åriga styre begränsades kvinnorätten och media. Rättväsendet började domineras av muslimska brödraskapet. Militanta islamister började att hota domare, media och oppositionen. Presidenten började alltmer lyda istället order från Muslimska Broderskapets andliga ledare. Mycket har gått fel i Egypten under Mursi och Muslimska Brödraskapet. Landet är djupt polariserat, ekonomin ligger i ruiner, arbetslösheten, inte minst bland ungdomarna, är mycket hög. Kvinnofrågorna har medvetet nedprioriterats och den kristna minoriteten utsattes för trakasserier och våld. Oppositionen och ungdomar i Egypten samlade in 22 miljoner namnteckningar mot president Mohammed Mursi. Den 30 juni deltog över 20 miljoner människor på gator och torg och krävde hans avgång. Mursi var på väg att bli en diktator i demokratikostym. Nu är läget som det är. det krävs mer demokrati, mer ekonomiska reformer, respekt för kvinnorättigheter samt att bekämpa extremism. Militären som har den verkliga makten måste låta en övergångsregering styra landet där alla parter tar plats. Egypten har en central roll i Mellanöstern och demokratin måste respekteras i nya och fria val.

Ska svenska soldater skickas till Syrien?

Ska svenska soldater skickas till Syrien? På senare tid har en del lyft fram att svenska och andra europeiska soldater skulle kunna stationeras på vissa platser i Syrien. Principen för svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser har alltid präglats av att frågan måste komma från FN för att svenska soldater skulle kunna skickas till något område. Denna princip är mycket viktig och bör även i fortsättningen vara grunden om svenska soldater ska skickas till Syrien. För ett par månader sedan aktualiserades frågan om stationerig av soldater vid gränsen mellan Israel och Syrien. Säkerhetsläget där har varit lugnt fram till mars 2011. Då började de folkliga protesterna mot regimen och dess diktator Bashar Al-Assad i Syrien. Vi ska komma ihåg att läget är nu mycket spänt. Både Iran och Hizbollah har deklarerat att de är beredda att skicka förstärkning till regimen i Damaskus både vad gäller soldater och utrustning. Hizbollah har redan tusentals miliser i området och öppet stödjer den syriska regimen. Iran har från första dagen sagt att den syriska konflikten direkt påverkar Iran och därför vill Teheran till varje pris stödja Assad och hans regim. Den syriska regimen har länge försökt utvidga konflikten till grannländerna. Assad försökte i ett tidigt skede dra in Turkiet i konflikten utan att lyckas. Syrien har via sin allierande Hizbollah i Libanon, nu ökat spänningen i Libanon som allt mer börjar dras in i konflikten. Ledaren för Hizbollah, Hassan Nasralla, sa häromdagen att ”Vi är nu en del av den syriska konflikten och vi kommer att gå segrande ur denna konflikt”. Den syriska regimens taktik har från börjat varit att regionalisera sin konflikt för att på så sätt tvinga fram lösningar liknande den lösning som kunde åstadkommas i Jemen, som gav presidenten straffrihet när han lämnade makten till vice-presidenten. Skillnaden är att regimen i Damaskus sedan 43 år leds av en familj som tillhör minoriteten ”alawiter”, som utgör bara ca 15 procent av landets befolkning och att över 100 000 människor hittills har dött och miljontals är på flykt. Därför kan Assad inte räkna med att vara en del av lösningen, utan han måste lämna makten om en politisk lösning skulle kunna nås via förhandlingar. Det finns alltid risker med att skicka svenska soldater till krigsdrabbade områden, men om världssamfundet ber Sverige om att skicka soldater till Syrien, borde vi ställa upp och göra det om andra europiska länder är också beredda att göra. Svenska soldater kan skapa balans och minimera risker för att konflikten utvidgas till andra delar av regionen.